Genetik | danfja

Avel & Genetik

Taxbenhet:
Taxbenthet får endast finnas i enkel uppsättning, om avkomman får dubbel så dör de eftersom det är ett letalanlag (de dör i ägget, så de hinner aldrig kläckas). Om du parar taxbent X taxbent så får du 50% taxbenta, 25% normalbenta och 25% som aldrig kläcks då de får dubbelt för taxbenthet. Det betyder att om man parar taxbent X normalbent så får man 50% taxbenta och 50% normalbenta.

Blåa ägg x vita ägg
Färgen för blå ägg är dominant. Så om du parar t.ex. en araucanatupp med en vit leghorn höna så kommer alla avkommor lägga blå ägg. De blir bärare av enkel uppsättning för blå ägg. Om du sedan parar dessa med varandra så kommer 25% få dubbelt anlag för blå ägg, 50% enkelt (som sina föräldrar) och 25% får inget = De kommer inte lägga blå ägg.Så en höna som inte själv lägger blå/gröna ägg kan inte eller bära på något anlag för att lägga blå/gröna ägg.

Blåa ägg x bruna ägg

Om du parar en araucanahöna med en marantupp (eller tvärtom) så kommer avkommorna lägga gröna ägg. Det blå blandas i det bruna (som är en färg som endast sitter på ytan, du kan skrapa bort den bruna färgen med nageln) så det blir en "mossgrön" eller militärgrön effekt.

Gul tupp x tvärrandig höna
Tupparna blir tvärrandiga med enkel uppsättning för tvärrandighet. De får gula inslag i krage och sadel. Hönorna blir svarta med kopparinslag i kragen.Om du sedan parar dessa ihop så får du helsvarta, tvärrandiga och även gultvärrandiga djur eftersom det ligger gult i bakgrunden sedan + det randiga.

Nakenhalsade
Om du parar en homozygot nakenhals med en fullbefjädrad får du 100% hetrozygota nakenhalsar. Dom har naken hals men en stor fjäderbuske på halsen som en homozygot nakenhals inte har.

Friserad
Slät tupp med friserad höna (och vise versa) ger 50% friserade kycklingar. Frisseringsgenen är ofullständigt dominant och även om en och annan kyckling kan få dålig frissering så ärver ändå hälften av kycklingarna anlaget för lockiga fjädrar. Genen är oftast bäst om den bara finns i enkel uppsättning för i dubbel uppsättning blir fjädrarna för krulliga, ger ett oharmoniskt intryck och kan lätt gå sönder. Därför brukar man oftast blanda friserade och vanliga släta höns och då blir 50% av kycklingarna friserade. Genen är inte könsbunden så det spelar ingen roll om det är hönan eller tuppen som är friserad.

Viltfärgad
Vildfärg är recessivt mot de flesta färgerna men kan ibland synas igenom i tex gult.

Vetefärgad
Vete är en ljus vildfärg med en guldgen som förstärker det gulbruna. Genen som ger vetefärg är recessiv och måste vara i dubbel uppsättning för att synas.

Silvervetefärgad
Silvervete är vetefärg med silvergen som bleker det gula till vitt. Tuppar har svart och silverfärgad teckning.

Isabelle
Isabelle är vetefärg med samma blekningsgen som ger lavendel. Blekningsgenen måste finnas i dubbel uppsättning för att ge färgen.

Vitt

Vit färg kan vara antingen recessiv eller dominant beroende på vilken ras det är. Dvärgsilke t ex har recessiv vit färg så om man parar en vit dvärgsilke med en svart blir kycklingarna svarta men med anlag för vitt. Om man sedan gör en syskonparning mellan dessa svarta höns blir 25% av kycklingarna vita, 50% blir svarta med vitt anlag och 25% blir rent svarta. Leghorn, som istället har dominant vit, dominerar ut alla
andra färger, även svart.

Tvärrandigt
Genen för tvärrandighet sitter på könskromosom X och när det gäller fåglar så är det ju tupparna som har XX och hönorna som har XY. Tuppkycklingar får ett X från mamma och ett X från pappa medan hönskycklingar alltid får sitt X från pappa eftersom dom får Y från mamma.

Tvärrandig höna x Enfärgad tupp
I denna parningen ger det alltså, tupparna blir tvärrandiga (dom har enkel uppsättning gener för tvärrandighet eftersom dom endast ärver ett X från den randiga mamman) och hönorna blir enfärgade eftersom dom ärver sina X från pappa som inte är tvärrandig.Hönskycklingarna efter parningen kommer alltså inte ha anlag för tvärrandighet.Men om man nu parar tvärtom, en tvärrandig tupp med en enfärgad höna, då beror resultatet på om tuppen har en eller två tvärrandiga gener.Om tuppen är färgren så har han förstås två tvärrandiga gener och såna tuppar är alltid ljusare än hönorna eftersom genen ger band av vitt på fjädrarna och om man har två gener för tvärrandighet blir det vita bandet bredare än det färgade. Hönor kan ju bara ha en gen för tvärrandighet så deras vita band är alltid lite smalare än det färgade och dom ser alltså lite mörkare ut. Om man då parar en svart/vit randig tupp med en gul höna. Är gul dominant över svart el recessiv? Alltså får man gul/vit tvärrandiga el svartvitrandiga efter parningen? Svart är dominerande över alla andra färger utom "leghornsvit" så det blir alltså svartvitrandiga eller svarta i första generationen men kycklingarna blir bärare av gult

Porslinsfärgad
Porslinsfärg har gul grundfärg och alla fjädrar har en svart fläck längst ut med en vit "trekantig" topp. mest känd för färgen är dvärgrasen Benbefjädrad. Det finns flera olika typer av porslinsfärg med olika grundfärger och ibland med det svarta blekt till blått. Om man parar enfärgat med porslin får man enfärgat då porslin är recessivt. Parar man sen tillbaka får man ganska dålig porslinsteckning, det verkar som man "späder" ut teckningen.

Färgad halskrage
Alla höns har färgad krage oavsett vilken färg dom har på resten av kroppen. Även enfärgade höns har gener för en färgad krage men dom har även gener som döljer uttrycket av kragfärgen.Generna för kragfärg är könsbundna precis som generna för tvärrandighet och sitter liksom dom på könskromosom X.Halskragen (och sadel och skuldror hos tuppen) kan antingen vara guld- eller silverfärgad där silver dominerar över guld. Hos tuppar kan det finnas gener för både guld och silver (en av varje) och då blir färgen en kombination: silver med gul anstrykning.Om du använder en tupp med färgad krage till enfärgade hönor så kommer du att få kycklingar med färgad krage. Tuppkycklingarna får genen för dold kragfärg i enkel uppsättning och har därför dåligt (lite) färgad krage.Om man parar en enfärgad tupp med en höna med krage blir hönskycklingarna enfärgade och tupp kycklingarna får lite färgad krage (genen i enkel uppsättning från mamman).

Svart

Svart är den mest dominanta färgen och dominerar över alla andra färger utom dominant vit. Svarta höns kan därför ha anlag för andra färger utan att det syns.

Lavendel/Pärlgrå
Lavendel/pärlgrå är svart som är blekt till en ljust blågrå färg pga en blekningsgen. Den är recessiv och måste vara i dubbel uppsättning för att synas.

Split = Helt svart, men med dolda lavendelgener

Svart, blå och spättad
Svart, blå och spättad är samma färg förutom en blekningsgen.
Finns blekningsgenen i dubbel uppsättning blir hönan spättad, finns den i enkel uppsättning blir hönan blå och om genen inte finns alls blir hönan svart.

En Svart kan aldrig ha en Spättad förälder, och en Spättad kan ALDRIG ha en Svart förälder.

Vit tupp x Blå höna
Vit färg kan finnas både som dominant och recessiv (vikande) variant men nu var det dvärgkochin det gällde och då är det den recessiva varianten. Då har den vita tuppen inga andra anlag förutom vitt eftersom den vita färgen viker sej för dom flesta andra färger. Och eftersom han är vit så har han alltså 2 vita gener.Den blå hönan har svart färg i grunden och sen 1 gen som bleker svart till blått. Svart färg är den mest dominanta hönsfärgen och kan därför dölja i stort sett vilken annan färg som helst utan att det syns. Det beror på uppfödaren vad den har använt för föräldradjur. Har det bara använts blå eller svarta djur bakåt i aveln har den förmodligen bara 2 svarta gener + 1 blekningsgen. Då blir kycklingarna efter den vita tuppen och den blå hönan antingen svarta eller blå.Men om nu den blå hönan har en svart gen och den andra genen av nån annan färg så kan det bli kycklingar av den andra färgen också förutom blå och svart.
När det gäller spättade höns så har den färgen egentligen inget med vit färg att göra. Spättad färg, eller "dubbelblå" som jag brukar kalla den, är ju egentligen svart färg + 2 blekningsgener och kan antingen vara vit i botten med gråblå och/eller svarta "spräcklor" eller nästan enfärgat ljust gråblå som nästan ser vit ut beroende på hur melaninet (svart färg) breder ut sej.När man får rent vit avkomma efter blå föräldrar så beror det på att man använt vita djur i aveln tidigare så det finns en vit gen som kommer fram och syns när den dubbleras genom att båda föräldrarna har den. Det är ganska vanligt att man blandar in vita djur i avel av svarta och blå rasrena djur för att förbättra typen eftersom dom vita generna inte syns i enkel uppsättning.Spättad tupp parad med en vit höna ger blå kycklingar. Om nu den spättade tuppen inte har några andra färggener dolda förstås. Om vi antar att den spättade tuppen är rent spättad har den bara svarta gener + 2 blekningsgener och hönan har vita gener = kycklingarna får en svart gen + 1 blekningsgen från pappa och en vit gen (som inte syns) från mamma och alltså blir dom blå.Hos vissa raser som t ex silke och dvärgkochin finns en färg som kallas pärlgrå som inte har så mycket med annan blå färg att göra utan hellre borde kallas lavendel som den gör på engelska. Det är en recessiv gen som bleker svart till ljust blågrå färg och som även bleker gula färger till beige eller cremefärgad.

Guldsvartbandad, Guldblåbandad och Guldspättad
Guldsvartbandad, Guldblåbandad och guldspättad är samma färg förutom en blekningsgen. Finns blekningsgenen i dubbel uppsättning blir hönan guldvitspättad, finns den i enkel uppsättning blir hönan Guldblåbandad och om genen inte finns alls blir hönan Guldsvartbandad.

En Guldsvartbandad kan aldrig ha en Guldspättad förälder, och en Guldspättad kan ALDRIG ha en Guldsvartbandad förälder.

Svartkoppar, blåkoppar och "Spättkoppar"
Svartkoppar, Blåkoppar och Spättkoppar är samma färg förutom en blekningsgen. Finns blekningsgenen i dubbel uppsättning blir hönan Spättkoppar, finns den i enkel uppsättning blir hönan Blåkoppar och om genen inte finns alls blir hönan Svartkoppar.

En Svartkoppar kan aldrig ha en Spättkoppar som förälder, och en Spättkoppar kan ALDRIG ha en Svartkoppar förälder.

Chokladfärgad

Genen för choklad är könsbunden och sitter på X-kromosomen. Tuppen har två X så alltså måste genen sitta på bägge X för att synas. På hönan som bara har ett X så räcker det med att det finns en gen för choc för att synas. Hönan har XY.Tupp med två anlag för choklad är choklad till färgen och ger med svart höna bara chocolate hönor och svarta tuppar med anlag för chocolate. Tupp med ett anlag för chocolate ger med svart höna 25% chochönor, 25% svarta hönor utan anlag och 25% tuppar med anlag för chocolate och 25% som är svarta utan anlag.I sista parningen är du säker på att avkomma svart höna har inget anlag. Däremot kan hälften av avkommorna som är tuppar ha ett anlag för chocolate.

Laxfärgad
Om man parar en svart med en laxfärgad får man svarta kycklingar. Vissa av kycklingarna kommer att få lite silverteckning i kragen beroende på vilken av föräldrarna som har vilken färg. En svart tupp med en laxfärgad höna ger silverteckning på tuppkycklingarna. En svart höna med en laxfärgad tupp ger silverteckning till alla kycklingar.

Ärtkam, Enkelkam
När det gäller gener för olika kamformer är enkelkam recessiv mot ärtkam så om en höna från en ras med enkelkam har genetiska anlag för ärtkam kommer det att synas. Hönan har ärtkam. Det betyder också att på två generationer kan man avla bort en ärtkam från en ras med som igentligen ska ha enkelkam.

Silkesbefjädring
Silkesanlaget (h) är autosomalt recessivt och behövs i dubbel uppsättning för att djuret ska bli ulligt. Som regel får du normalbefjädrade djur om du korsar med silke. Får du ulligt i första generationen vet du att det normalbefjädrade djuret bär silkesanlaget.

Svart hud
Genetiskt sett är den svarta färgen på hud och kött inte kopplat till fäderdräktens färg.
Anlaget heter Fm (Fibromelanosis) och är dominant.
Parar du en svarthudad hönsras med en normalhudad hönsras kommer det att ge 100% Fmfm (mörkhyade) avkommor.

Svart hud x Tvärrandigt
Ett fjäderfärgsanlag som påverkar Fm är B som är det anlag som ger tvärrandiga (gökfärgade djur). Därför är det omöjligt att avla fram en ras som har mörk hud och är tvärrandig fjäderdräkt.

Benbefjädring x Kala ben
Det finns två dominanta anlag som ger benbefjädring. Pti1 och Pti2 dessa är förmodligen inte alleler utan sitter på olika loci. Generna är i och för sig dominanta men uppvisar doseffekt. Raser med mycket benbefjädring (Kochin Brahma mfl) är homozygota för båda generna medan raser med lätt befjädring (Breda, Langshan mfl) endast är homozygota för det ena anlaget. Raser som har väldigt lite benbefjädring som ex Maran är ibland heterozygota och det är därför man får kycklingar som helt saknar benbefjädring. Resultatet om man parar benbefjädrat med icke benbefjädrat beror således på vilken benbefjädrad ras man använder.

Hätta
Hätta (Cr) är autosomalt och inkomplett dominant. Det finns förmodligen dessutom flera alleler av denna gen som ger lite olika utryck. Modifierande gener påverkar också.

Kvastar
Kvastar är ett så kallat letalanlag. Med letalanlag menas dödligt anlag. Om man korsar kvastad x kvastad så kommer 25% av fostren ärva 2 anlag för kvastar vilket leder till att de dör i ägget.

Stjärtlös
Rumplöshet (Rp) är autosomalt och dominant. Påverkar kläckbarheten negativt och är den gen som finns hos Araucana. Finns även en recessiv form (rp2) men den är ovanlig.

Långa stjärtfjädrar
Det finns olika gener som ger lång stjärt, Gm är autosomalt och dominant och låter både stjärt och sadel växa. mt är autosomal reseciv och låter bara vissa sadel och stjärtfjädrar att bli långa.

Kamlös
Kamlöshet är recessivt och behövs alltså i dubbel uppsättning för att synas. Höns med denna gen saknar nästan helt kam och ibland haklappar. Hönorna är helt kamlösa medans tupparna ibland kan ha lite kam.

"Non molting" (mt)
Detta är en gen som gör att hönan/tuppen inte ruggar sina fjädrar. Den enda rasen mig veterligen som har denna genen är Onagadori.

Denna informationen är skriven av mig och medlemmar på Alternativ.nu (Bla, Lina Laurin och Thomas Englund)